Äntligen Ångest

1/11 -08...7:10 på morronen...

Natten har övergått till morgon, o just nu e de ingen regn på sikte, som det verkar...lite sol som försöker bryta sig igenom faktiskt...hela dan igår regnade det mer eller mindre konstant...låg o sov i en evighet, känndes det som...orkade bara inte med nånting...o, så e det ännu...

Dock så gick jag ut på kvällen, men inte för o kolla på band, för det var inställt tydligen...utan, för att umgås med vänner...men...jaa...hela kvällen o resten av natten var seg...o rätt tråkig...innehållslös...trist...o till slut gav jag upp o drog hem...med en ångestladdad inre känsla hängandes över mig...

Hjärnspökena har spelat ett spratt för mycket...jag orkar bara inte längre...tror nog att denna följande kväll kommer o se helt annorlunda ut...på något sätt...vet ej dock vilket håll det lutar åt ännu...men...den kommer o bli bättre...

Trött...borde sova nån timma...o försöka vända på dygnet...men...jag orkar inte...orkar inte bry mig...

Ångest e fan jobbigt...tror ingen har nånsin sagt att det skulle vara världens drag o ha ångest...fan, man kan knappt andas vissa gånger...trycket e så hårt...sånt e fan jobbigt...men, där e den ändå...utan att man kan göra ett jävla skit..."Hallå, nu e jag här igen" liksom...

Kanske har det något med hösten o mörkret o göra...ja, jävlar för o vara en finnjävel...mästare i nordiskt kombination...hembränning o depression...

Ja fy fan...