När livet plötsligt slutar rulla...

27 September 2010...23:31...Måndag kväll...

Hej

Det är tyst...eller...nej, det var det ju inte alls...jag sitter ju o lyssnar på Smashing Pumpkins just nu...o fått i mig ett stycke grogg...för o lätta upp på den spända stämningen som råder...

De e skitkul o vara ledig mitt i veckan när alla andra jobbar, så man kan sitta i lägenheten i all sin ensamhet o invänta nästa dag, då exakt inget heller händer...

Känns som man står på en rastplats utefter en motorväg o ser livet susa förbi mitt framför ögona på en...dom åker i 180...jag står kvar här, med parkeringsbromsen i...o väntar...på inget speciellt...inget särskilt...allt i full kontroll...bensinmätaren på noll...jag är här, jag är nu...men, frågan är, var e du...?

Jag orkar inte längre...med o försöka fånga nuet...jag har inte verktygen till det...eller, kanske jag har det...men, jag orkar bara inte...bry mig...längre...på samma sätt som förut, om jag nånsin har brytt mig förr heller...

Det får bli som det blir...så får man se sen...

Så länge jag slipper stå i mitten o vara den som ska reda ut allas problem o eländen...det är rätt så påfrestande ibland (alltid)...o det tär på min egen energi...o det finns ingen som laddar upp den sinande energin åt mig i min kropp...jag är trött nu...det rinner bara av mig...jag har stängt av mig...jag har stängt in mig...ser ni inte "Stör Ej" skylten...?

Det fanns en tid jag orkade med problemlöseri inom relationer o dylikt...men, på sista tiden så har jag bara inte orkat lyssna längre...jag har brytt mig mer om andra än om mig själv...jag har gett alldeles för lite tid åt mig själv...så jag har aldrig fått tillgång till dom rätta verktygen att ha i livet...det känns som att när jag hade chansen o komma åt dom verktygen, så var det nån som ville ha hjälp...o så gick jag dit istället...o min chans försvann...o här sitter jag nu o försöker komma på hur fan man ska göra vissa pissenkla saker, som alla andra verkar ha så jävla lätt med...

Bara några år till...så e allt det här över...o jag e död o begravd...

Tills dess så ska jag försöka ha någorlunda kul...hmmm...

They say it's 2010...

25/4 03:33AM...En Söndag morgon alltså...

Ett år senare så är livet lagom roligt ännu...lika ensam som vanligt...att finna nån kommer inte o bli världens lättaste uppgift...hmmm...uppgift, låter som ett jävla jobb...det ska väl vara roligt o hitta/finna nån man vill umgås/vara tillsammans med...inte ett jävla 9 to 5 job...

Det var ett år sen jag rita nåt härinne (för er noll personer som håller koll på denna blog)...ångest o sånt e på vettig nivå...har inte haft det på länge...o när det kommer till alkohol, så e jag nästan mer vit än dricker det (även fast jag för tillfället har några promille i mig)...

De e 2010...o i konsert-tecken så kallar vi det för....Hårdrockens År...då i stort sett "alla" hårdrocksband som nånsin existerat, kommer o komma till Sverige för MINST en spelning...hmmmm...alltså, de e lättare o nämna alla band som INTE kommer hit i år än dom som kommer hit...

Själv har jag bokat Sonisphere redan...kommer o få se ett gäng "husgudar" på bara några få timmars tid...de e helt stört...Anthrax o Slayer har varit några av banden jag verkligen gillat stenhårt under en större del av mitt hårdrockiga liv...men, att även få Maiden o Crüe på köpet, e inte fy skam...o mitt i all denna kaos ska Iggy Pop o Stooges göra sin grej...I'm in fucking heaven...

Det kommer o bli AC/DC i sommar oxo...ett band jag hållit på sen 1983...då jag först hörde "Flick of the Switch"...kommer o bli stört o se dom köra igenom alla stora hits en gång för alla...kanske den sista världssturnéen dom nånsin gör...dom e inte unga längre...

Brian Jonestown Massacre kommer förbi oxo...att stå längst fram vid scenen o se bandet göra sin grej...legend...jag känner på mig det redan...det kommer o bli bland det grymmaste jag varit med om...bara veckor dit nu...Anton Newcombe is God...

Det vackraste av allt, skulle vara att få dela av sin jävla kåthet med nån likasinnad...dock av motsatt kön...jag e så jävla monogam...

Fuck me, i'm insane...

Tjo...

Fylleinlägg...eller nåt...

12/5 -09...precis exakt runt 04:55 en Tisdag morgon...

Jag följer vissa bloggar lite halvslappt...mest för att få en anledning av att bli irriterad på personer som brukade vara coola men som har blivit helt insnöade på mode bluttan-blä sista åren...o allt ska vara så jävla putte-nuttit o glim-o-glam, samtidigt som man försöker behålla en "stentuff" attityd till allting...

Det hela känns lite moment 22...antingen är du nåt, eller inte...det finns inga mellanvägar...du kan inte vara full o nykter samtidigt, typ...

Alltså...personen skriver (om mode): Att vara en i mängden är förbannat tråkigt. (det håller jag med om)...
Men, i nästa andetag så kommer: Följ inte "trender" för mycket. Be you and do your thing, som jag alltid säger.
Men, om man är en alldaglig person, så är man sig själv juh...o ingen annan...för, man tycker själv man passar i det man klätt sig i o så...men, tydligen så blir man bara en i mängden...men, då gör man ju inte "sin grej" heller...öh...hmmmm...eller...e det nåt jag missat här...?

Fan, alla mode-bloggar känns så jävla Stureplan ibland (ofta)...

Anyways...idag har jag plågat mig igenom nästan 6 timmar av finsk hardcore-punk (hela discografin, typ) av Terveet Kädet...o en hel del Incubus (Mexico, grym låt)...o däremellan har det blivit en hel del Salmiakki Kossu o Baileys o en jävla massa FB-spel...en rätt soft kväll/natt...

En film vart det innan allt det föregående drog igång...My Best Friends Girlfriend...

Vi lever i en tidsperiod som kan tillskrivas 1984...storebror övervakar oss...det är rätt officiellt sen första April...vilket skämt...att åka dit för några ettor o nollor e rätt skrattretande...samtidigt så kan man som storföretagarchef, komma undan med ett "aja-baja" om man fifflar lite med numrena...snacka om bakvänd ideologi...var försvann det fria ordet...?

Ibland så undrar man om de e värt o stå up för det man tycker är rätt...eller om man bara ska dra...känns som båda alternativen e nåt som gynnar en...

Jag lever för friheten...att få göra det man vill...så länge ingen blir skadad...men...det finns några som inte fattat det...o jagar ettor o nollor istället...året är 2009...internet har funnits i 15 år...o själva modemuppkopplingen har funnits sen...jaaaa...1968...minst...o minst lika länge har fildelningen varit en subjekt för storebror att få lägga locket på...mest nu under dom sista 10 åren...

Det kommer en dag då allting kommer o hända...o då jävlar önskar ni att ni stod på rätt sida...

Sån...

Det var inte igår...utan förrigår...

19/4 -09...Söndag kväll...

I morgon är sista dan...på jobbet...rent officiellt...jag har blivit varslad...för 2 månader sen...min uppsägningstid är över...nu e jag timanställd...i bästa fall alltså...

O det har gått 6 månader sen jag gjorde nåt härinne överhuvudtaget oxo...

Jag mår bra...det var länge sen jag hade en riktig ångest urladdning...det fanns väl nån dag här för nån vecka sen då man kände sig lite tom...men...de e mer som en vanlig form av ytlig ångest...nåt som alla går o bär på...o den jobbiga ångesten e på semester nu...

Har inget mer o tillägga, än att den här sommaren ser ut att bli helt sinneslös sjuk...rent konsertmässigt...alla kommer till Sverige i år...precis ALLA...nästan då...så, då vart det ju inte alla ändå...hmmmm...

Jag e trött...sova...kanske kikar tillbaks här nån annan dag...

Tjipp tills dess...

Hej Ångest...

15/11 -08...Lördag kväll...tjo hooo...

Jag vet inte...I dunno...val o kval...orkar o vill inte...men, ändå...känns konstigt...

O så ett lager ångest på det...helt utan förvarning...

Det känns...så där...

Har kännt fel hela månaden...nu är vi här...o jag håller på o uppfylla det jag visste redan...

Att försöka första hur man fungerar är ett projekt i sig...

Jag håller på o bryta med det jag inte orkar med längre...o jag vet inte varför...men, jag antar att det finns nån anledning till det...men, vad det är, vet jag inte...

Kanske blir det bättre sen...vem vet...

Jag må vara lika öppen som en insparkad dörr...men...sakta men säkert har jag börjat stänga till mig igen...

Nästa gång vi ses är jag äldre...

Skål...

Äntligen Ångest

1/11 -08...7:10 på morronen...

Natten har övergått till morgon, o just nu e de ingen regn på sikte, som det verkar...lite sol som försöker bryta sig igenom faktiskt...hela dan igår regnade det mer eller mindre konstant...låg o sov i en evighet, känndes det som...orkade bara inte med nånting...o, så e det ännu...

Dock så gick jag ut på kvällen, men inte för o kolla på band, för det var inställt tydligen...utan, för att umgås med vänner...men...jaa...hela kvällen o resten av natten var seg...o rätt tråkig...innehållslös...trist...o till slut gav jag upp o drog hem...med en ångestladdad inre känsla hängandes över mig...

Hjärnspökena har spelat ett spratt för mycket...jag orkar bara inte längre...tror nog att denna följande kväll kommer o se helt annorlunda ut...på något sätt...vet ej dock vilket håll det lutar åt ännu...men...den kommer o bli bättre...

Trött...borde sova nån timma...o försöka vända på dygnet...men...jag orkar inte...orkar inte bry mig...

Ångest e fan jobbigt...tror ingen har nånsin sagt att det skulle vara världens drag o ha ångest...fan, man kan knappt andas vissa gånger...trycket e så hårt...sånt e fan jobbigt...men, där e den ändå...utan att man kan göra ett jävla skit..."Hallå, nu e jag här igen" liksom...

Kanske har det något med hösten o mörkret o göra...ja, jävlar för o vara en finnjävel...mästare i nordiskt kombination...hembränning o depression...

Ja fy fan...

Ännu ett livstecken...

Fredan den 31 Oktober 2008...o klockan e just nu 10:35 på morgonen...

Planer: På nåt jävla sett ta sig ner till stan framåt kvällen o se på när polarna lirar nere i Caesars...o sen får man se...troligen händer det med andra ord inte ett piss...fan, måste aktivera mig...hmmmm...jaja...ändock...dom lirar både ikväll o imorron kväll...om nu allt stämmer...sista sekunden ändringar har man ju varit med om X antal ggr redan...så...man ska inte ta allt för givet...längre...

Jahha...nu e man inte nattis längre...nu ska man bli dagis igen...ja, det gamla vanliga...företaget måste spara in pengar...så...var börjar man...? Självklart nånstans där man själv e involverad i...hur typiskt e det...(o så alla i kör: tyck synd om mig..."nu")...men, men...man kanske får tillbaka livet lite granna...så man kan göra vanliga saker på vanliga tider...hmmm...örk o bli vanlig...känner mig rätt ovanlig som det redan e...

Men, men...länge sen man skrev nåt härinne...det har blivit några fester efter det...har hunnit dra en rätt rejäl bläcka för några veckor sen...minnesförlusts-bläcka...de e inte mycket som man kommer ihåg av den natten...förutom att jag var en av dom sista vakna...o att ångesten sakta men säkert kröp upp bakom en...framförallt då man visste att man snart var på väg hem igen...till tystnaden o ensamheten...

De sjuka e oxo att en hel del av filmerna jag kollat på sista tiden...man känner igen sig...då det handlar om personligheter som har det svårt i livet...som e ensamma...utslagna lite sådär...o som söker efter nån som bryr sig...bara lite...men, varje gång dom hittar nåt, så slits det bort i från dom...hmmm...men, lite sånna-aktiga filmer...sjukt störande...o rätt jobbigt, mentalt, o kolla på...

Hur som helst...jag vet inte om mina val i livet är så väl genomtänkta alltid, men, man måste göra allt för att man ska orka må bättre...o det betyder att man får offra saker för att man ska nå dit...att man slutar bry sig, det behöver man inte göra, bara att man dirigerar om sitt fokus mot annat håll...hittar nya vägar...man behöver ju inte stanna där man är hela livet...för, man kan det, man har runt sig, alltför bra redan...

Jag vill inte påstå att mitt liv ser något annorlunda ut ett år från idag...men...man kan ju hoppas att man hittat nåt o hålla om...o att man gjort nån form av vettig insats i livet...njah, inte så att man blir uppmärksammad, men, snarare att man får en annan status inom sin krets...hmmm...svårt o förklara...låter ju lite diktatoriskt där helt plötsligt...men, visst...ge mig alla era pengar o allt...så kommer allt o bli bra...för mig...till slut...ska ni se...

Nämen...ungf så ser det ut idag...virrigt som vanligt...o rätt kaotiskt...men...jaaa...livet rullar på...i sakta mak...hmmm...ja vette faaan om den rullar på så jävla sakta egentligen...tycker att det går undan i ett helvetes fart jag...

Under tiden säger jag: Skål...